KLIMAT OCH FYSIK FöR NYFIKNA 2024

Card image cap
  • DURATION
    20 HOURS
  • SUBJECT AREA
    Climate Transition
    General
  • COURSE LEVEL
    MOOC
  • CREDITS
    0.0 HP
  • INSTITUTIONS
    Uppsala University
    Open for the Climate
  • STUDY TYPE
    MOOC
  • START DATE
    2024-02-06
  • END DATE
    2024-04-09

COURSE DESCRIPTION

I denna föreläsningsserie diskuterar vi fysiken bakom klimat och klimatmodeller. Vi startar från de grundläggande principer som styr klimatet så som kosmisk påverkan, jordens strålningsbalans, värme och energi, går sedan via klimatmodeller vidare till olika energislags betydelse för vår energiförsörjning och deras påverkan på vår omvärld. Risker med olika energislag samt deras olika behov av naturresurser och material diskuteras. I seriens sista föreläsning diskuterar vi möjligheten till en plan(et) B. Vilka möjliga lösningar finns det på klimatkrisen och vad kan vi lära oss av klimat på andra planeter?

Föreläsningsserien vänder sig till dig som är nyfiken på hur klimatet fungerar utifrån grundläggande fysikaliska principer. Totalt ges 11 föreläsningar under våren 2024 med första tillfället den 6 februari. Föreläsningarna ges online, på tisdagar med start kl 19.00. Varje föreläsning är 50 min lång och ungefär halva tiden ägnas åt diskussion med föreläsaren och övriga deltagare kring frågor kopplade till området för föreläsningen. Inspelat material kommer att göras tillgängligt i anslutning till varje föreläsning. Det går att delta vid alla föreläsningarna i serien, men går också bra att delta vid enstaka föreläsningar.

Föreläsningsserien är med några förändringar, samma som gavs under hösten 2022. De nya föreläsningarna har markerats under respektive föreläsning.

 

Program (kan komma att ändras)


Klimatvetenskapens historia
Föreläsare: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik
Datum: 6/2 2024, kl 19-20
Sammanfattning: Klimatvetenskapens rötter kan spåras tillbaka till antiken, men den som lade grunden för den moderna klimatvetenskapen var svensken Svante Arrhenius kring förra sekelskiftet. År 2021 belönades området med Nobelpriset i fysik.

 

Kosmisk påverkan
Föreläsare: Andreas Korn, universitetslektor i astronomi
Datum: 13/2 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Jorden är en del av rymden och termodynamiskt sett inget slutet system. Solens instrålning har en avgörande effekt på jordens klimat. Men hur påverkar solens variabilitet jordens klimat? Och finns det kanske andra relevanta effekter som är kosmiska in sin natur? 

 

Jordens strålningsbalans
Föreläsare: Erik Andersson-Sundén, forskare i tillämpad kärnfysik
Datum: 20/2 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: I den här föreläsningen kommer vi att prata om den strålning Jorden tar emot från solen och hur den beroende på energi reflekteras, transmitteras och/eller absorberas i atmosfären och på jordytan. Vi kommer också att diskutera en del av de feedbackprocesser som är relevanta för jordens strålningsbalans, samt prata om olika atmosfärsgaser och deras så kallade växthuspotential (global warming potential).

 

Klimatmodeller
Föreläsare: Rikard Enberg, universitetslektor i högenergifysik
Datum: 27/2 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Denna föreläsning ska först handla om modeller i allmänhet: matematiska, datorbaserade och stokastiska modeller (d.v.s. modeller där statistik och slumpmässiga utfall spelar roll) och om hur modeller är uppbyggda och vad man kan använda dem till. Den typ av modeller vi ska diskutera används inom naturvetenskap, medicin och teknik, men även inom ekonomi, samhällsvetenskap, politik, o.s.v. Sedan kommer det att handla om klimatmodeller: 

Vad måste en klimatmodell innehålla?
Vad är skillnaden mellan klimat och väder?
Syukuro Manabes första klimatmodell som han fick Nobelpriset i fysik 2021 för
Moderna klimatmodeller, General Circulation Models, regionala modeller
Vad får man ut för resultat från en klimatmodell?
 

Vind, vatten, el och mer...
Föreläsare: Daniel Primetzhofer, professor i tillämpad kärnfysik
Datum: 5/3 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: El från vind och vattenkraft utgör en viktig del av vår energiförsörjning. Vattenkraft används dessutom för storskalig lagring av energi och stabilisering av vårt elnät. I denna föreläsning tas de fysikaliska principerna för vind- och vattenkraftverk upp och vi diskuterar tekniska frågor kring deras design. Vidare analyseras också fysiken och tekniska aspekter av de fördelar och utmaningar de medför för ett elnätssystem.

 

Solenergi
Föreläsare: Håkan Rensmo, professor i fysik
Datum: 12/3 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Solen är en förnybar energikälla och solenergi kan på många sätt betraktas som outtömlig. Solenergi kan bland annat omvandlas till kemisk energi i form av olika bränslen, men också omvandlas till elektrisk energi med hjälp av solceller. I denna föreläsning fokuserar vi främst på hur solceller fungerar och vilka ny teknologier som utvecklas.

 

Fusion och framtida energisystem
Föreläsare: Göran Ericsson, universitetslektor i tillämpad kärnfysik
Datum: 19/3 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Kärnenergi i form av fissionskraftverk är ett etablerad del av vårt energisystem. Det gäller särskilt i Sverige där kärnkraften idag står för ca 30% av elproduktionen. Fusionsenergi, där atomkärnor slås samman istället för att splittras som i fission, har länge diskuterats som en möjligt komplement till vårt energisystem. I denna föreläsning kommer jag att presentera de fysikaliska grunderna för fusionsenergi, hur denna genereras i solen och hur ett fusionskraftverk på jorden skulle kunna se ut. Vi kommer också att titta på de steg som återstår för att realisera fusionsenergin, och vilka likheter och skillnader som finns med dagens fissionskraft.

 

Resurser och material
Föreläsare: Oscar Grånäs, universitetslektor i materialteori
Datum: 26/3, 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Vilka resurser och material används i det moderna samhället? Hur framställs dessa, och vilka möjligheter och problem kring hållbarhet ställs samhället inför? På det här temat går vi igenom:

Teknik och material i det moderna samhället
Miljö och teknikutveckling
Kritiska råvaror och resurser
Tillgänglighet, konfliktmineraler etc
Extraktion, anrikning, förädling
 

Riskbedömningar
Föreläsare: Mattias Lantz, forskare i tillämpad kärnfysik
Datum: 2/4 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Denna föreläsning kommer fokusera på riskbedömningar för olika kraftslag för samhällets energiförsörjning. Vad för kraftslag är lämpliga för att minska effekterna av klimatförändringar, vilka risker har de, och hur känsliga är kraftslagen själva för de olika effekter som kommer med klimatförändringar? Föreläsningen kommer bland annat ta upp:

Rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC
Energiförsörjningens andel av klimatutmaningen
Risker med olika slags kraftslag
Risker för olika kraftslag på grund av klimatförändringar
 

Klimattydlighet
Föreläsare: Urban Eriksson, professor i fysikens didaktik
Datum: 9/4 2024, kl. 19-20
Ny föreläsning för 2024
Sammanfattning:

 

Plan(et) B?
Föreläsare: Linn Boldt Christmas, doktorand i astronomi
Datum: 16/4, 2024, kl. 19-20
Sammanfattning: Med dramatiska framsteg inom rymdindustrin över det senaste decenniet har många börjat att seriöst diskutera utvandring till andra planeter (t ex Mars) som ett förslag på hur mänskligheten kan räddas om vår planet förlorar sin bebolighet – men hur realistiskt är det egentligen? Vi har idag upptäckt över 5,000 planeter utanför vårt solsystem som vi kan teoretiskt välja från, så hur ser klimat ut på dessa planeter? Kan vi flytta dit och bo där?

courses you may also like